Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

BakgrundFler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade.Syfte Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook?TeoriUndersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke.MetodResultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter.ResultatUr undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur dagligvaruhandelns återförsäljare och leverantörer använder sig av annonsering för att bygga varumärkeskapital och jämföra dem. Detta syfte uppnås genom att besvara de frågeställningar vi presenterat under frågeställningar. Uppsatsens metod är av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med återförsäljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumärkeskapital byggs upp. Perspektivet är företagens och vi försöker hålla en jämvikt där konkurrenssituationen exemplifieras av lika många etablerade EMV som LMV. Utifrån framtagen analysmodell har vi använt fem begrepp för att beskriva varumärkeskapital: märkeskännedom, märkes-associationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och image.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen.

Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

Syfte: Syftet med arbetet är att studera Thysells identitet och image för att identifiera eventuella gap i överensstämmelsen mellan dessa begrepp. Vi vill vidare beskriva hur företaget genom positionering kan föra identitet och image närmare varandra. Detta är en förutsättning för att få nöjda och lojala kunder samt förbättra företagets lönsamhet. Metod: Genom att konstruera en lönsamhetskedja, bestående av begreppen identitet, image, kundnöjdhet, kundlojalitet och lönsamhet, gör vi det teoretiskt troligt att god överensstämmelse mellan identitet och image är en viktig del för att ett företag ska kunna öka sin lönsamhet. Vi applicerar kedjans två första begrepp på fallföretaget Thysells.

För att tränga igenom dagens enorma brus i media krävs ständigt nya metoder att kommunicera med sin målgrupp. Detta yttrar sig inte minst inom en av de mest klassiska kanaler för marknadsföring, annonsering. En annons definieras som ett betalt meddelande med en identifierad säljare som söker att sprida ett budskap till en särskild målgrupp. Gerillamarknadsföring kan definieras som användande av okonventionella metoder för att nå marknadsföringsmål, och fenomenet blir ett allt mer frekvent inslag i marknadsföring idag. Gerillamarknadsföring tillämpat i annonsering kallas ?guerrilla advertising?, eller gerillaannonsering på svenska.

Vårt arbete syftar till att studera två övergripande tillvägagångssätt gällande annonsering vid en nylansering för att avgöra när det ena tillvägagångssättet förespråkas framför det andra. En kvalitativ studie i form av 4 individuella delvis öppna djupintervjuer har genomförts genom att utgå från en tolkningsbaserad ansats. Intervjuerna har genomförts med personer från en mediebyrå, reklambyrå, ett högteknologiskt företag samt en mediekanal. Teorier om produktlivscykeln, lansering, målgrupp, självkoncept, typ av produkt samt reklamens utformning behandlas i studien. De slutsatser som kan dras är att det inte finns någon generell ideal tidpunkt för annonserig vid lansering av en ny produkt.

Uppsatsen behandlar problematiken om när ett varumärke ses som en symbol för produkten eller för en image, t.ex. en livsstil. Berör ett företags mission och vision, symboler och tecken, varumärkets image och konsumentens image samt produktens och varumärkets livscyklar..

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar.

Avsikten med denna fallstudie är att jämföra annonsering i några svenska magasins tryckta och digitala upplaga. Fokus ligger på hur annonseringen förändrats i övergången från tryckt till digital produkt. Skillnader i mängden annonser, dess layout samt avsändare och budskap har undersökts.  I vilken grad annonsering i de digitala magasinen använder sig av multimedieinnehåll ämnas också undersökas. Det vill säga ljud, video och hyperlänkning samt länkning till sociala nätverk.

This essay was to investigate what self-image public libraries convey on Facebook and what image is received by the users, along with comparison of those. It was investigated if the received image corresponded with the users? previous image of public libraries. The method used was interviews with the Facebook administrators and surveys with the users. The theoretical framework was Kotler?s model for image creation.The research is mainly American and shows Facebook as an accepted marketing tool for libraries among students, but as not taken seriously by the library staff.